Danderydsloppet

Kul det här med att tävla lite, tyckte undertecknad. Så, inspirerad av lördagens relativa framgång på Lidingö fick det bli ett millopp i Danderyd 1 maj när det ändå skulle springas. Förutsättningarna var om möjligt ännu bättre än i lördags med strålande sol och ca 15 grader. Trevlig bana som började vid Danderydsvallen, fortsatte på en träspång (!) genom Nora träsk (tur att det inte var mer än ett drygt hundratal löpare i detta danderydska förstamajtåg), för att sen ta sig ner mot ett riktigt fint promenadstråk längs Edsviken. Mestadels lättlöpt med bara en lite längre backe, men man blev en aning förvånad på sjunde km när det plötsligt bar ut på en udde i någon slags LL-terräng med stenar, rötter och löpning på skrå. Hade legat i ganska jämn och bra fart innan dess, så det kändes lite hattigt att jumpa runt och försöka låta bli att stuka fötterna.

Hade dock gott om krafter kvar och kunde ägna sista kilometrarna åt att öka tempot och plocka en del medtävlare. Passerade en gänglig löpare sådär en km före mål och drog ifrån hyfsat. Tillbaka på träspången med bara några hundra m kvar hörde jag honom dock komma älgande igen. Uppbådade ändå lite extra krafter och precis när han var ikapp fick jag chansen att göra den klassiska "blicken-över-axeln-för-att-sedan-dra-på-upploppet". :-) Vi passerade i samma moment ytterligare en löpare, men tog ingen större notis om honom. Borde jag nog ha gjort för när jag trodde denna medelmåttespurt om 35:e-platsen var avgjord kom just den killen tillbaka och jag fick förvånad trampa på i lösgruset bara för att se mig slagen precis på mållinjen. Får skylla på orutin för jag kan faktiskt inte komma ihåg när jag sprang ett 10K senast. Kan vara mer än 25 år sen, så dagens 45:55 får nog gälla som pers i modern tid tills vidare!

/Niklas