onsdag 30 juni 2021

KM simning 2021

 

En stilla sommarkväll möttes vi där på parkeringen igen. Insmorda i vaselin och iklädda tajta neoprenbeklädnader. Ännu en gång var det dags för giganternas drabbning i Poseidons favorit - Rösjön.




I vanlig ordning snackade alla ner sin form, ingen hade simmat sedan före kriget och det folk hade ont i musarmarna, söndersuttna gluteus maximus och titanskruvarna skavde. Tävlingsledningen hade redan förutsett bullshiten och därmed lagt en kort bana för att tillmötesgå de obefintliga förberedelserna. 


När starten väl gick märktes inget av alla åkommor under den frenetiska starten där vattnet yrde som under en kraftig höststorm av väderkvarnsviftande utbrytare som gjorde allt i sin makt för att hänga med. 


Snart utkristalliserades dock tre grupper - Lindberg och Wille strax bakom täten med Bidevind och Moritz och långt ut till höger Reinhammar som valde en egen bana. Efter 100+ meter tog syret slut för Moritz och han gick på vanligt maner över pensionärssim. Ett ovant öga skulle kunna tro att han därmed skulle bli omsimmad rätt snabbt, men tyvärr låg det nog en hel del sanning i det där nerknackat innan starten.


De tidiga grupperna höll sig under hela tävlingen och i täten försökte såväl Moritz som Bidevind göra små ryck innan de nådde målsnöret, dock utan att distansera den andra. Men en pungspark medelst bröstsim hindrade Bidevind från att ta sig mer än jämsides med Moritz som i slutändan vann en rättvis seger med några hundradelar. Strax bakom täten gled Reinhammar, Lindberg och Wille in i nämnd ordning.


Poäng från tävlingen;

Moritz 10p

Bidevind 9p

Reinhammar 8p

Lindberg 7p

Wille 6p


Totalställning inför KM swimrun

1. Moritz 29p

2. Bidevind 28p

3. Reinhammar 14p

3. Patrik 14p

5. Wille 13p

6. Kazinsky 8p

7. Bergman 7p

8. Lindberg 7p

fredag 18 juni 2021

Race report KM cykel 2021

Årets andra KM-tävling, denna gång i cykel, avgjordes till skillnad från skidtävlingen i perfekta förhållanden. Tävlingskvällen bjöd på skön sol, lugna vindar och relativt lite trafik. 

Till start kom åter två veteraner, Kazinsky och Bergman, som välkomnades glatt tillbaka till gemenskapen av resten. På startlinjen stod även Patrik - lite av en rookie i cykelsammanhang och på lånad cykel men med samma tävlingslust som i alla andra tävlingar. Den äldre brodern Bidevind, som på senare tid luftat MTB mest av alla, var som vanligt med. Tävlingsledningen och sista startande bestod av undertecknad (Moritz)

Som så tillhör en KM-tävling i utbrytarna, skulle alla prata ner sin form och möjligheter till att tampas om segern. 

  • Bergman hade inte cyklat nått - dock var cykeln nyservad, 
  • Kaz hade heller inte cyklat mycket  - men det var ju inte så länge sedan han cyklat till Paris 
  • Patrik tyckte att det faktum att han var rookie på racer låg honom i fatet - trots att han springer sjuttioelvamil i veckan
  • Bidevind hade blivit avhängd i någon backe av Moritz veckan innan - men ingen trodde hans snack då det hade låtit likadant inför skidorna som han hade vunnit storstilat
  • Moritz kände sig sliten och var lite orolig för dagsformen - men han hade ändå mest mil i benen av de alla
Tävlingsbanan var enkel för att undvika tidigare års missöden med felkörningar och missöden. 15 km mastervarv från Sollentuna till Vallentuna, 13 km stenhård tävling på tillbakavägen. Banan slingrades sig mestadels genom det bördiga landskapet vid Vallentunasjön. Inför start gick tugget att det var i någon av de tre backarna tävlingen skulle avgöras. 





Mastervarvet visade sig vara viktigt. Alla han prata av sig lite om livet, tömma blåsorna och skruva fast pedaler. När starten närmade sig hade dock stämningen förbytts och allvaret låg tungt i luften. 





Tävlingen startade med ett ordentligt ryck där Moritz och Bidevind snabbt fick en liten men betydande lucka till de övriga tre. Ledarklungan slog av lite på takten och de övriga försökte övrigt hjälpas åt för att jaga ikapp. Bröderna kände sig då oroliga för att klungan skulle komma ikapp och hjälptes åter igen åt för att öka avståndet, vilket till slut lyckades. 

Patrik hängde bra på de övriga två, men tappade tyvärr kontakten när de övriga ökade takten och kunde efter det inte riktigt ansluta till klungan. 

För Moritz och Bidevind så var det sällsamt lugnt i första backen och bröderna höll ihop till banans andra backe. Moritz lyckades där med det avgörande rycket och Bidevind fick se sig avhängd för dagen. 

Tävlingen om tredje och fjärde plats höll sig dock levande till upploppet och banans sista och längsta backe. Där kunde tävlingens ålderman Kazinsky göra det avgörande rycket mot Bergman och segla in på pallen. 

Slutresultatat: 
  1. Moritz (10p)
  2. Bidevind, +1:07 (9p)
  3. Kazinsky, +2:57 (8p)
  4. Bergman, +3:17 (7p)
  5. Patrik, +3:49 (6p)



//Moritz





onsdag 24 februari 2021

Race report KM skidor 2021

Bisslinge konstsnöspår stod som arena för årets första KM tävling. Veckan innan hade brödernas far plågat sig igenom Vasaåket. Då var det fortfarande vinter och naturspåren gick att åka. Ikväll var det en vit ringlande orm av konstsnö som omringades av lervälling som mötte de startande. 

I luften hängde en lätthet över att kunna ses, att få mäta sina krafter mot övriga medlemmar. Även om vi har längtat efter att tävla hade vi nog längtat än mer att se bekanta ansikten som delar våra aviga intressen. Verkligen kul att ses.

På startlinjen kunde de nyfikna deltagarna finns Wille "Pava Lasse", Moritz "Indurain", Patrik "Buud", Jonas "järnmannen" och Bidevind "Mieto" ställa upp och göra sig redo. Jonas hade inte tagit bort vallan från sina skidor sedan han senast åkte Vasaloppet och Patrik kom till start med ett par som var förberedda inför Nordenskiölds 2019. Moritz hade redan tidigt på dagen tagit fram och putsat skidorna och lagt optimal riller på inför kvällens tävling. 



Konstnöspåren hade smalnat av pga blidvädret och det stod vatten i spåren på några ställen fick vi höra innan start, varför tävlingsledningen kortade ner tävlingen till prolog + 2 tävlingsvarv. Gemensam och lugnt åkning under prologen där Jonas fick kämpa att hålla god fart med det gamla klistret på fästzonen. 

Direkt efter avslutat prologvarv gick Moritz upp i täten och höjde tempot och redan efter 500m satte han in första rycket för att dra sönder fältet och en lucka skapades bak till Patrik och Wille, samt Jonas strax bakom. De grupperingarna höll i sig under första varven och även en bit in på det sista. Moritz försökte stundtals trycka till och ifrån med Bidevind låg som klistrad över Moritz skidor. 



Längre bak i fältet tryckte Wille till så hårt att ena trugan flög ut i skogen, varpå Patrik - som hade pannlampa, fick hjälpa till att leta truga under loppet. 

Vis av erfarenhet visste Bidevind att historien från 2018 års KM inte fick upprepa sig. Han behövde komma förbi Moritz innan upploppet och planen var att ta innerspår på tillbakavägen och ge järnet. Men innan de hann dit uppenbarade sig lösningen - gestalten av en långsammare åkare tornade upp sig längre fram i samma spår. Det här gällde att tajma optimalt och innan Moritz hann registrera åkaren bytte Bidevind spår och trycka till för att komma upp jämsides med Moritz, men inte förbi. Där låg de tills Moritz insåg att han var instängd och Bidevind tryckte till och förbi innan Moritz hann svara - en tillräckligt stor lucka för att Mortiz skulle få jobba hårt för att komma i kapp.

Vid vändningen försökte Moritz gå om på insidan med stängdes effektivt (klassikt hävdar vissa) av brorsan och fick lägga sig bakom. I motlutet tillbaka la Bidevind in stöten och Moritz orkade inte svara (för mycket Zwiftande?) skapade en lucka och kunde defilera in i mål. Moritz gled in på en trygg andra plats.

Frågan var nu vem som skulle ta den åtråvärda tredjeplatsen och 8p. En löpare med pannlampa skymtades på vägen in och vi anade att det låg en till skidlöpare men utan pannlampa framför - förmodligen Wille. In på upploppet går de upp sida vid sida och trycket järnet och Wille åker av outgrundlig anledning avstannande medan Patrik flyger förbi honom och korsar mållinjen först. Efteråt hävdar Wille att han misstog fel snöhög för att vara målet, men unnade dock Patrik som hjälpt honom att hitta trugan och därmed kunna slutföra loppet. 



Strax därefter gled Jonas in knappt ansträngd. Ljugandet om svunna lopp och framtida bedrifter avslutade kvällen medan klassisk blåbärssoppa inmundigades. 

Sen turades alla om att byta till torra kläder i Jonas mobila omklädningsrum



Placeringar och tillgodoräknade poäng;

1. Bidevind 10p
2. Moritz 9p
3. Patrik 8p
4. Wille 7p
5. Jonas 6p


lördag 20 februari 2021

Vasaåket 2021 Hemma

Målbilder och life goals…ibland tänker iaf jag att jag hoppas kunna göra vissa saker när jag blir äldre. Att vara frisk och kunna fortsätta röra mig är en av de saker som står högst på listan. Där har jag en tydlig målbild från vår 75-åriga pappa…


Covid tvingade honom i år att bryta en 40 årig tradition av att skida Sälen till Mora i början av mars. Men alla Utbrytare som åker lopp av olika slag vet att det är så mycket mer än loppet, det är också förberedelserna och umgänget med människorna du ser varje år. 



Gänget som ses i Sälen varje år har varit mer eller mindre intakt under mer än fyra decennier och de har bott på samma gård i Sälen varje år innan loppet. De har upplevt den härliga gästvänligheten som välkomnat skidlöpare i snart 50 år först från patriarken Åhn-Lars övertas av dotter och matriarken (tack Mary för alla år), sedan barnbarn och snart förmodligen barnbarnsbarnen. 


Det är att stå i vallaboden i lagården och ifrågasätta vännernas beslut om fästvalla, tveka om pulver verkligen behövs och inandas de ohälsosamma ångorna av flourvalla. Att klistra på startnumret på skidorna. Det är att stressa till starten på morgonen, att hoppas att älven är frusen. Att höra Vasaloppshymnen innan start. Och så mycket mer.




Men i år skulle de 90km skidas på ett 4,4km långt konstsnöspår på Bisslinge hemma i Stockholm. Från början tillsammans med oss söner men väderomslag och blidväder gjorde att det blev på en vardag. Så soloåkning från arla morgonstund. På en slinga utan några variationer…





0535 fick jag SMS om att han snart var på väg hemifrån. Vi hade bestämt att mötas tidigt så att han fick sällskap de första milen innan arbetsdagen började. Strax efter 06 skidade vi iväg på det som skulle bli en lång och enformig dag.





Många trevliga tillrop av andra skidlöpare på Bisslinge höll humöret uppe och vi var och åkte med honom under dagen när jobbet tillät. Såg till att förse honom med blåbärssoppa och energi. Vid lunchtid började handlederna strula för honom men han tuggade på och höll mer eller samma fart hela dagen även om han tappade på slutet. 





Från strax efter IBMs klassiska kontroll i Läde fick han sällskap av söner och ett barnbarn. Nu gjorde det i ont i kroppen och krafterna höll på att ta slut. Oklart vad det var, men någon målbild gjorde att vi fortsatte att glida framåt och när appen slog om och registrerade de fulla 90km var det en tillfredsställd skidlöpare som återigen skidat till Mora (iaf virtuellt). Bredvid stod en stolt familj och förundrades över vad som driver honom.









Fast jag vet ju. Jag har samma gener. Finns indikationer likväl hos min dotter. Det finns hopp om att även vi skidar när vi passerat 75. Och fortsätter att klä oss i lycra och neopren. Förmodligen under Utbrytarnas flagg