Göteborgsvarvet

Ställde mig på vågen på lördagsmorgonen och såg till min fasa att den visade på 79 kg. +3 kg denna vecka!!! Tanken som slog mig var att det kanske inte är så bra med pastaladdning och Vitargo inför löptävlingar men någon annan laddning känner jag inte till. Hursomhelst så "gjort är gjort" tänkte jag och slängde i mig lite mer pasta tillsammans med min mosterns sambo Peter Sillberg som jag hade sällskap med under tävlingshelgen. Peter har legat i hårdträning i år och siktar på sin första Marathon om två veckor i Sthlm så han hade tränat bra och dessutom gått ner ca 5 kg i vikt sedan förra gången han sprang så han hade bra vibbar inför loppet. Själv kände jag mig lite osäker på form och jag var högst osäker på om jag skulle mäkta med och klå honom i år också. För två år sedan hade jag ca 5 min till godo så på gamla meriter skulle jag vinna ganska lätt. MEN efter tillräckligt många år med motionslopp så har man lärt sig denna hårda vägen att motion är en färskvara ...
Nåväl, målet som sattes upp i början av året var under 1.40. (2008- hade jag 1.40.22) Var dock som sagt väldigt osäker på vart jag stod så jag bestämde mig för att gå för 1.45 när jag stod på startlinjen i startled två. Denna gång stardade jag bara 9 minuter efter "Kenyanerna" så i år skulle de iaf inte vara i mål innan jag startat :)
Fick en bra start trots att jag inte gick på och klockade första km till 4:41. Var det en för tuff öppning? Med detta tempo så har jag ju chans på 1.40 ... Många tankar började dyka upp redan nu. 2:a km sa 4:36 och fortfarande kändes det väldans bra men det hade ju bara gått två km. Heja BRORSAN HÖRDE jag överaskande från lillbrorsan innan 3 km var fulländad och jag fick upp adrenalinet ytterligare. Trots lite uppför visade nästa km fortsatt bra tempo, 4.46 för att vara exakt. 4:e km sa 4:32 och nu började jag plocka jag många placeringar. Hittade en bra rygg att följa de nästkommande km och trots att det var många vätskestopp så låg jag som ett frimärke efter honom så efter 10 km visade kl 46:50 . Kanon och benen var fortsatt fräscha! Nu är det definitivt under 1.40 som gäller ...
Nästa km-skylt är 13 km och fortsatt sitter jag som faststämplad på den vinröda ryggen men snart kommer den yunga 2:a bron ... Helt plötsligt efter ytterligare ett vätskestopp så känner jag att jag får en grym "håll". Jävlans skit. Har inte haft en sådan här håll på flera år och det är helt omöligt att följa haren framför så jag måste släppa honom och säkert hundra till för mig innan värken börjar domna bort. Men nu är det positivt igen! Hållen har gjort att benen fått vila lite så nu känns dem hur pigga som helst och det känns som jag flyger fram. Plockar snabbt de hundra placeringar som jag tappat och noterar min bästa km tid, 4.18. Kanske gick det dock lite väl snabbt för nu börjar tröttheten komma smygande och när jag passerar Götaplatsen noterar jag min sämsta km tid på 5:25. Skall jag orka? Men nu är det bara ca 3 km kvar så då får man gå på vilja. Det skall gå! Kollar klockan vid 20-km skylten och ser att jag har 4.55 på mig. Skönt jag grejar det tänkte jag i nägra hundra meter innan jag kommer på att det inte är 21 km vi springer utan en 1/2 mara som ju är lite drygt 21 km. Hur mycket är det nu?! Jävlar skall jag missa 1.40 i år igen!! Ger gärnet de sista hundra metrarna och konstaterar när jag kommer i mål att jag har klart det med 18 sekunders marginal! :)
Väl i mål och efter någon minuts återhämtning börja jag snacka med folket runt omkring mig och jag får samma kommentarer från alla. FÖR JÄVLIGT! FAN VAD VARMT! DET VÄRSTA JAG VARIT MED OM!. Själv kände jag precis tvärtom. Jag tyckte det hade gått bra och att värmen inte alls var så farlig även om man svettades en hel del ... Satte mig med spänd förväntan för att vänta in Peter som startade 21 min efter mig och blev väldigt förvånad när klockan tickade iväg enda till dryga 1.49 innan han besviken gick i mål.
Besvikelsen gick dock snabbt över för Peter när vi hemma med några kall öl konsulterade datorn och insåg att vi placeringsmässigt hade plockat flera tusen placeringar båda två från förra gången vi sprang. Själv hade jag med 4o sekunders förbättring avancerat från plats 5023 till 2363.
Så till sist för er som aldrig sprungit Varvet så rekommenderas det starkt att anmäla sig pronto till 2011 års tävling. Det fylls upp väldans fort ...
// Munther, som tyvärr sprang i MCC IF:s namn då vi får sponsring från jobbet. Hittade dock två andra "Utbrytare" i resultat listan. De får dock själva skriva några rader om loppet ...