Med anledning av förra årets skidfadäs (influensa till Vasaloppet) så hade jag i år anmält mig även till Öppet spår Söndag. Jag ville ju inte riskera att gå miste om de härliga 90km. Det började även bli dags att testa nu med fler än 10 slutförda Vasalopp.
Jag vet inte hur det brukar vara för er andra, men jag är mer än lite smått nervös/uppspelt innan starten i Vasaloppet. Onormalt många toabesök avverkas innan starten. Funderar på om det kommer att gå att tränga sig framåt i startledet när jag kommer dit (kommer ofta sent) eller om jag ska behöva starta sist. Kommer stavarna och trugorna klara sig hela vägen upp första stigningen (2011 tappade jag båda trugorna i första backen).
Den känslan fanns för mig inte alls på Öppet spår. Med boende i Mora steg vi på bussarna strax efter 0400 vid Strandens skolan. Två timmars bastubadande senare var vid Berga by och i princip dags att starta. Starten i sig helt odramatisk, och väldigt smal - bara en bråkdel av det totala antalet spår användes.
Jag har alltid trott att man sparar en massa tid på att åka Öppet spår, framför allt i första backen. Men det var fortfarande trångt och kilometrarna gick jobbigt långsamt, i Smågan visade klockan på ca 44 min - vilket var min snabbast tid någonsin men bara med 2 minuter.
Resten av loppet var däremot en fröjd jämfört med Vasaloppet, mycket pga avsaknad av fuskare som skejtar i motluten och surk*kar som ligger i vänsterspår när de borde ligga längst ut till höger. Det var mycket lättare att köra i mitt eget tempo och jag behövde inte anpassa mig till andra åkare lika mycket som på Vasaloppet.
Till Risberg gick det fort och lätt, men med fel fästvalla blev till att hänga på stavarna uppför hela vägen över Evertsberg och till Oxberg. Strax innan Evertsberg började glidet bli sämre. Där behövde benen vila lite och jag fick hjälp att valla lite fäste som höll till Hökberg. Ny valla i Eldris satte stopp för allt vad glid hette och det blev till att diagonala sista 9km in till Mora. En spurtavslutning a Emil Jönsson gjorde att jag kunde glida in som 40:e man (rasade ner till 47:e under dagen) under måldevisen i Mora.
Ni som har testat Vasaloppet och vill kunna njuta lite mer av er egen åkning än att glida på skidor framför, slippa kasta ur er glåpord i första backen och vara löjligt försikta med era stavar - testa Öppet spår nästa gång.
Nu är väskan packad för Vasaloppet.
Ses kanske i Sälen ni som kör. Lycka till!
Jag vet inte hur det brukar vara för er andra, men jag är mer än lite smått nervös/uppspelt innan starten i Vasaloppet. Onormalt många toabesök avverkas innan starten. Funderar på om det kommer att gå att tränga sig framåt i startledet när jag kommer dit (kommer ofta sent) eller om jag ska behöva starta sist. Kommer stavarna och trugorna klara sig hela vägen upp första stigningen (2011 tappade jag båda trugorna i första backen).
Den känslan fanns för mig inte alls på Öppet spår. Med boende i Mora steg vi på bussarna strax efter 0400 vid Strandens skolan. Två timmars bastubadande senare var vid Berga by och i princip dags att starta. Starten i sig helt odramatisk, och väldigt smal - bara en bråkdel av det totala antalet spår användes.
Jag har alltid trott att man sparar en massa tid på att åka Öppet spår, framför allt i första backen. Men det var fortfarande trångt och kilometrarna gick jobbigt långsamt, i Smågan visade klockan på ca 44 min - vilket var min snabbast tid någonsin men bara med 2 minuter.
Resten av loppet var däremot en fröjd jämfört med Vasaloppet, mycket pga avsaknad av fuskare som skejtar i motluten och surk*kar som ligger i vänsterspår när de borde ligga längst ut till höger. Det var mycket lättare att köra i mitt eget tempo och jag behövde inte anpassa mig till andra åkare lika mycket som på Vasaloppet.
Till Risberg gick det fort och lätt, men med fel fästvalla blev till att hänga på stavarna uppför hela vägen över Evertsberg och till Oxberg. Strax innan Evertsberg började glidet bli sämre. Där behövde benen vila lite och jag fick hjälp att valla lite fäste som höll till Hökberg. Ny valla i Eldris satte stopp för allt vad glid hette och det blev till att diagonala sista 9km in till Mora. En spurtavslutning a Emil Jönsson gjorde att jag kunde glida in som 40:e man (rasade ner till 47:e under dagen) under måldevisen i Mora.
Ni som har testat Vasaloppet och vill kunna njuta lite mer av er egen åkning än att glida på skidor framför, slippa kasta ur er glåpord i första backen och vara löjligt försikta med era stavar - testa Öppet spår nästa gång.
Nu är väskan packad för Vasaloppet.
Ses kanske i Sälen ni som kör. Lycka till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar