Fem tappra barodörer i simglasögon och i vissa fall väl tighta speedos kryssade ut mellan barn, mammor och överviktiga pappor vid Rösjöns badplats för att inta start position vid strandens högra (västra) brygga. En tur via badflottan längs strandlinjen bort till den östra bryggan för att sedan vända tillbaks runt badflotten tillbaks till östra bryggan för att sedan en andra gång simma längs hela strandlinjen tillbaka mot startplatsen. En sträcka på ca 1000-1200m. Samtliga(nåja) barodörer, bevittnade av strandens samtliga social klass 1 (Täby) besökare kastade sig iväg med finslipad fristils teknik. Behöver vi säga att all aktivitet vid den plaskande, skrikande och jollrande badplatsen för ett ögonblick tystnade i en unison stillhet för att bevittna det skådespel av fäktande armar som började sin färd mot viktiga KM-poäng. Detta var sannerligen ett skådespel det kommer pratas om i många den dar uti den idylliska kommunen. Fältet fick ganska snart en spridning och samtliga startande kunde sedan utöva bevakning av den poäng/plats man inkasserat efter ett hundratal meter simmade och vissa valde då att bevaka poängen med hjälp av den än mer finslipade bröst tekniken. Även om viss kropps kontakt förekom i kubbningen runt den första flyt flotten avlöpte loppet som helhet enligt god sportmanship.
Det roligaste denna dag var faktiskt inte det faktum att undertecknad avlöpte med segern och fem friska poäng utan det faktum att två IBMare, Ulf Linden och Pierre Sundgren och inte bara dom utan hela deras arvsmassa med tillhörande fruar, filtar och picnic korgar valt att följa KM på plats. Kan vi säga att dessa var KMs första officiella publik? Detta redan under det första årets tävlande! Kristallkulan säger att om ett par år, har vi parkeringsvakter, säkerhetsfolk, entre-insläpp, popcorn, tombolas, puker, trumpeter, sockervadd och karuseller kring samtliga del tävlingar....
1. Fredrik Bergman 5poäng
2. Per Bielke 4poäng
3. Krister Bergström 3poäng
4. Niklas Berglin 2poäng
5. Daniel Lindberg 1poäng
Avslutningsvis vill vi tacka Per Bielke för ett väldigt gediget, stabilt och framförallt säkert arrangemang.
//Fb
måndag 29 juni 2009
måndag 15 juni 2009
Någon som hade så här ont?
Observera att bilden ligger upplagd på domänen svenskidrott.se, någon har helt klart lite humor. Dock är medaljen från 2005 års upplaga av Vätterundan.
/Mr Bidevind
som förespråkar följande till nästa vätternrunda:
1. gemensam tidig utbrytarklunga med målsättning att vara först i mål i Motala. Mer på riktigt än fiskörning i klunga
2. sen start enligt Kaz's förslag
/Mr Bidevind
som förespråkar följande till nästa vätternrunda:
1. gemensam tidig utbrytarklunga med målsättning att vara först i mål i Motala. Mer på riktigt än fiskörning i klunga
2. sen start enligt Kaz's förslag
Mannen att slå.....
Efter att ha genomfört två cykeltävlingar så inser vi att Peter K är den som sätter guldstandarden inom cykling. Receptet har vi fått höra är dagliga cykelturer till jobbet, oavsett väder.
Respect!
//Basso Bergström
söndag 14 juni 2009
Vättern reflektioner
- Förvånansvärt spänstig idag med tanke på hur utahelvete tömd man var igår.
Vad gäller det sportsliga finns det inte så mycket mer att tillägga efter Bäckstedts skildrande inlägg nedan. Min reflektion går mer till de positiva samhällseftekter ett sådant här lopp måste medföra inte enbart för nationalhälsan utan snarare för den ökade konsumtionen, i dessa finanskrisens tider. Personligen injicerade jag samhället redan i måndags genom att betala en skadad familjefar (tänkte åka vättern) i Salem 8000 spänn för min nya Ghost hoj (som f.ö hade räckt till minst en andra plats på KM...). Utöver sanitets kostnader för resa och boende som jag plikttrogen delade med mina utbrytar kompisar fullständigt pumpade jag i mig konsumtions överdoseringen i Motala i form av - skoöverdrag, shimano jacka, strumpor, slang, punka kit, vitargo kit (extra allt) och carerra brillor. När sedan John Blund dragit in över dagiset trollsländan tog jag min nya ghost hoj och cyklade i skydd av Motala mörkret återigen uppför backen till cykelhandlarna för att köpa en ny lampa till ghosten. I förhoppning att äntligen finna lugnet innan jag kurade ihop i min sovsäck för blott två timmars sömn. Snart är det ny tävling och nya inköp....
Jag vill tacka alla Utbrytare som deltog i helgen (träffade tyvärr aldrig den tidiga startgruppen) för hedersvärda slit insatsatser samt som alltid för bra surr i bilen, på cyckel samt på trollsländan.
Personligen är jag lite less på Vättern. Tror att jag kommer att få det svårt att motivera mig nästa år till detta långa och lite läskiga lopp (då tänker jag på alla jävla lastbilar på tävlingsbanan)om jag tar min klassiker i höst. Det som skulle kunna få mig i andra banor är möjligen det som limpan är inne på en gemensam utbrytar klunga med sen startid som spänner bågen för en tid på riktigt låga 9 timmar för att inte säga under 9 timmar med gynsamma förhållanden, det skulle kunna gå om vi jonnar lite tillsammans innan. Det vore coolt....
- Basso eller någon vet du/ni om man kan anmäla sig till en sub 9 startgrupp?
Mvh Nöjd
Vad gäller det sportsliga finns det inte så mycket mer att tillägga efter Bäckstedts skildrande inlägg nedan. Min reflektion går mer till de positiva samhällseftekter ett sådant här lopp måste medföra inte enbart för nationalhälsan utan snarare för den ökade konsumtionen, i dessa finanskrisens tider. Personligen injicerade jag samhället redan i måndags genom att betala en skadad familjefar (tänkte åka vättern) i Salem 8000 spänn för min nya Ghost hoj (som f.ö hade räckt till minst en andra plats på KM...). Utöver sanitets kostnader för resa och boende som jag plikttrogen delade med mina utbrytar kompisar fullständigt pumpade jag i mig konsumtions överdoseringen i Motala i form av - skoöverdrag, shimano jacka, strumpor, slang, punka kit, vitargo kit (extra allt) och carerra brillor. När sedan John Blund dragit in över dagiset trollsländan tog jag min nya ghost hoj och cyklade i skydd av Motala mörkret återigen uppför backen till cykelhandlarna för att köpa en ny lampa till ghosten. I förhoppning att äntligen finna lugnet innan jag kurade ihop i min sovsäck för blott två timmars sömn. Snart är det ny tävling och nya inköp....
Jag vill tacka alla Utbrytare som deltog i helgen (träffade tyvärr aldrig den tidiga startgruppen) för hedersvärda slit insatsatser samt som alltid för bra surr i bilen, på cyckel samt på trollsländan.
Personligen är jag lite less på Vättern. Tror att jag kommer att få det svårt att motivera mig nästa år till detta långa och lite läskiga lopp (då tänker jag på alla jävla lastbilar på tävlingsbanan)om jag tar min klassiker i höst. Det som skulle kunna få mig i andra banor är möjligen det som limpan är inne på en gemensam utbrytar klunga med sen startid som spänner bågen för en tid på riktigt låga 9 timmar för att inte säga under 9 timmar med gynsamma förhållanden, det skulle kunna gå om vi jonnar lite tillsammans innan. Det vore coolt....
- Basso eller någon vet du/ni om man kan anmäla sig till en sub 9 startgrupp?
Mvh Nöjd
Regnigt Vättern 2009
Natten mellan fredag/lördag 12-13 juni stod 7 Utbrytare på startlinjen för att genomföra denna svenska cykelklassiker runt sveriges näst största sjö. Vädret och väderutsikterna var inte de bästa, varpå folk sprang runt som vilda höns i tälten innan start för att få tag på regnjackor, skoskydd, handskar, Powerbars etc. etc...
Himlen var grå och regnet strilade ner så sakta från himlen. Man hade även varnat för kraftig vind på västsidan, som säg bör när Vättern går av stapeln. Vi hade denna gång delar upp oss i två startgrupper, där Kim "Vino" Q och Bröderna Johansson/Bidevind har valt tidig start kl. 20.48 (vilket med facit i hand visat sig vara ett stort misstag), medan Fredrik "Hincapie" B, Daniel "Bäckstedt" L, Krister "Basso" Bergström och Peter "KM-vinnaren" Kaz hade valt en senare nattetid med start 02.38.
Vi var återigen inkvarerade på det eminenta (nåja) boendet på dagis Trollsländan/Mossen som Basso så föredömligt åter anordnat. När undertecknad skulle gå och lägga skulle således de första Utbrytarna ge sig ut i regn, mörker och rusk för denna utmaning.
Av rapporterna att döma från Vino, så var rundan "det värsta jag varit med om". Alla 3 höll god fart (lite väl god fart enligt Vinos utsago), ner till Jönköping, varpå Vino var tvyngen att släppa Bröderna, för att stanna och spy 3 ggr. Resten av färden blev en enmansshow uppför den västra sidan i snålblåst och regn. 19 mils cykling helt ensam, en bedrift i sig, gav Vino till slut tiden 11.40. Bröderna höll ihop hela loppet och gick i mål tidigt lördag morgon på tiden 10.30.
Kl. 02.38 gav sig således resterande 4 Utbrytare i väg. Regnet strilade så sakta ner från himlen, om än utan att ösa ner. Vi höll ihop bra de första 5 milen varpå Basso (Bergström) inte var riktigt vaksam och missade en liten snabbare klunga som vi 3 andra hängde på. Efter ytterligare ett par mil var Bäckstedt (Lindberg) avhängd i en litet uppförslut. Efter ytterligare några mil hade Kaz hängt av Hincapie (Bergman) och följt några riktigt snabba klungor, enligt egen utsago, och "defilierade" i mål på den riktigt kvalitativa tiden 8.55!
När 7 mil återstår (strax innan Boviken) svischar bokstavligen Bäckstedt förbi Hincapie, som uppgivet utbrister -"Jag pallar inte". Efter för egen del ruskigt slitsamma sista 7 mil, går undertecknad i mål på 9.42, persolinligt rekord med 45 minuter. Extremt nöjd med tiden och loppet, samt en tro om placering före sina 2 andra kombatanter i startgruppen. Döm till min förvåning, när jag möter Bergman med en Bira i handen och pastasås runt hela munnen och en påstådd sluttid under 9.30. Nu gick hans Sjöö Sandström något fel, slutiden visade sig vara 9.35, ett pers. med 1 timme och 19 minuter. Han fick således nya krafter och passerade mig någonstans innan Medevi. Starkt! Men tur att de inte genomför dopingkontroller!
Efter bara nån minut dyker sedan Basso upp, i sin ensamhet har han tagit in kontinuerligt och slutar på 9.43, en putsning av tidigare års rekordtid med 14 miunter. Vi 3 har inte åkt tillsammans på 25 mil, men lyckas komma imål alla 3 inom ett intervall av 8 minuter. Hur vore det om vi åkte tillsammans och hjälpte varann, under våra respektive svackor under loppet. Men vi är ju Egocentriska, Individualistiska, UTBRYTARE!
För att summera denna regniga, blöta, men faktiskt inte allför blåsiga upplaga av Vättern, så är alla sent startande Utbrytare extremt nöjda med sina prestationer och tider, medan jag förstår att det har varit en jobbig resa för Bröderna och Vino. Hur vore det om vi alla startade samtidigt, sen starttid strax efter kl. 03.00 och hjälps åt under hela loppet nästa år. Vi är ju således rätt jämna visar det sig. Då ska vi kunna gå ner mot tider under 9.30! Tack ALLA deltagande Utbrytare för sammanhållningen och gemenskapen under Vättern 2009. Detta är bara början på en framgångssaga för denna exceptionella förening!
Resultat Utbrytarna - Vättern 2009
1. Peter Kazinczy - 8.55
2. Fredrik Bergman - 9.35
3. Daniel Lindberg - 9.42
4. Krister Bergström - 9.43
5. Fredrik Bidevind - 10.30
5. Andreas Johansson - 10.30
7. Kim Quarnström - 11.40
Himlen var grå och regnet strilade ner så sakta från himlen. Man hade även varnat för kraftig vind på västsidan, som säg bör när Vättern går av stapeln. Vi hade denna gång delar upp oss i två startgrupper, där Kim "Vino" Q och Bröderna Johansson/Bidevind har valt tidig start kl. 20.48 (vilket med facit i hand visat sig vara ett stort misstag), medan Fredrik "Hincapie" B, Daniel "Bäckstedt" L, Krister "Basso" Bergström och Peter "KM-vinnaren" Kaz hade valt en senare nattetid med start 02.38.
Vi var återigen inkvarerade på det eminenta (nåja) boendet på dagis Trollsländan/Mossen som Basso så föredömligt åter anordnat. När undertecknad skulle gå och lägga skulle således de första Utbrytarna ge sig ut i regn, mörker och rusk för denna utmaning.
Av rapporterna att döma från Vino, så var rundan "det värsta jag varit med om". Alla 3 höll god fart (lite väl god fart enligt Vinos utsago), ner till Jönköping, varpå Vino var tvyngen att släppa Bröderna, för att stanna och spy 3 ggr. Resten av färden blev en enmansshow uppför den västra sidan i snålblåst och regn. 19 mils cykling helt ensam, en bedrift i sig, gav Vino till slut tiden 11.40. Bröderna höll ihop hela loppet och gick i mål tidigt lördag morgon på tiden 10.30.
Kl. 02.38 gav sig således resterande 4 Utbrytare i väg. Regnet strilade så sakta ner från himlen, om än utan att ösa ner. Vi höll ihop bra de första 5 milen varpå Basso (Bergström) inte var riktigt vaksam och missade en liten snabbare klunga som vi 3 andra hängde på. Efter ytterligare ett par mil var Bäckstedt (Lindberg) avhängd i en litet uppförslut. Efter ytterligare några mil hade Kaz hängt av Hincapie (Bergman) och följt några riktigt snabba klungor, enligt egen utsago, och "defilierade" i mål på den riktigt kvalitativa tiden 8.55!
När 7 mil återstår (strax innan Boviken) svischar bokstavligen Bäckstedt förbi Hincapie, som uppgivet utbrister -"Jag pallar inte". Efter för egen del ruskigt slitsamma sista 7 mil, går undertecknad i mål på 9.42, persolinligt rekord med 45 minuter. Extremt nöjd med tiden och loppet, samt en tro om placering före sina 2 andra kombatanter i startgruppen. Döm till min förvåning, när jag möter Bergman med en Bira i handen och pastasås runt hela munnen och en påstådd sluttid under 9.30. Nu gick hans Sjöö Sandström något fel, slutiden visade sig vara 9.35, ett pers. med 1 timme och 19 minuter. Han fick således nya krafter och passerade mig någonstans innan Medevi. Starkt! Men tur att de inte genomför dopingkontroller!
Efter bara nån minut dyker sedan Basso upp, i sin ensamhet har han tagit in kontinuerligt och slutar på 9.43, en putsning av tidigare års rekordtid med 14 miunter. Vi 3 har inte åkt tillsammans på 25 mil, men lyckas komma imål alla 3 inom ett intervall av 8 minuter. Hur vore det om vi åkte tillsammans och hjälpte varann, under våra respektive svackor under loppet. Men vi är ju Egocentriska, Individualistiska, UTBRYTARE!
För att summera denna regniga, blöta, men faktiskt inte allför blåsiga upplaga av Vättern, så är alla sent startande Utbrytare extremt nöjda med sina prestationer och tider, medan jag förstår att det har varit en jobbig resa för Bröderna och Vino. Hur vore det om vi alla startade samtidigt, sen starttid strax efter kl. 03.00 och hjälps åt under hela loppet nästa år. Vi är ju således rätt jämna visar det sig. Då ska vi kunna gå ner mot tider under 9.30! Tack ALLA deltagande Utbrytare för sammanhållningen och gemenskapen under Vättern 2009. Detta är bara början på en framgångssaga för denna exceptionella förening!
Resultat Utbrytarna - Vättern 2009
1. Peter Kazinczy - 8.55
2. Fredrik Bergman - 9.35
3. Daniel Lindberg - 9.42
4. Krister Bergström - 9.43
5. Fredrik Bidevind - 10.30
5. Andreas Johansson - 10.30
7. Kim Quarnström - 11.40
fredag 12 juni 2009
Utbrytare i Halvvättern
Helgen som gick var jag och brorsan nere i Motala för att köra halvvättern. Jag hade gett honom en startplats i julklapp så att han skulle kunna få komma ut och njuta av lite cykelåkning under våren.
Kort summering av Halvvättern: mycket fin bansträckning som bara bitvis gick på vanliga Vätterns dragning. Det fanns ett riktigt bra parti där det var både kuperat och smalt samtidigt som man åkte bara 10-50 meter från Vätterns strand. Hade jag inte vetat bättre så hade jag trott att jag var nere vid Como-sjön och följde Girot.
Attidtyden kring loppet (min attityd möjligtvis) var också ganska avslappnad och betydligt färre deltagare (drygt 3000) gjorde att det blev ganska lugnt och tillgängligt i depåerna.
Avslutningsvis tycker jag Halvvättern var perfekt som genomkörare inför Vättern eller som alternativ till Vättern om det är något år man inte kan komma loss "stora" helgen.
Basso
Kort summering av Halvvättern: mycket fin bansträckning som bara bitvis gick på vanliga Vätterns dragning. Det fanns ett riktigt bra parti där det var både kuperat och smalt samtidigt som man åkte bara 10-50 meter från Vätterns strand. Hade jag inte vetat bättre så hade jag trott att jag var nere vid Como-sjön och följde Girot.
Attidtyden kring loppet (min attityd möjligtvis) var också ganska avslappnad och betydligt färre deltagare (drygt 3000) gjorde att det blev ganska lugnt och tillgängligt i depåerna.
Avslutningsvis tycker jag Halvvättern var perfekt som genomkörare inför Vättern eller som alternativ till Vättern om det är något år man inte kan komma loss "stora" helgen.
Basso
fredag 5 juni 2009
torsdag 4 juni 2009
Vindpinat KM
Efter att ha läst sammanställningen från prologen visste vi redan på förhand att Basso och Peter var väntat starka på etappen. Som sanna utbrytare var det dock god uppslutning för att säkerställa sin egen ranking i tabellen, samtidigt som cykling erbjuder gott om utrymmen till klassiska utbrytningar.
Loppet präglades dock av feg taktikkörning där snittet snabbt kunde växla från 17km/h till 53km/h på raksträckorna. Först efter närmare 40km (se karta brytpunkt 5) gjordes ett seriöst försök till en utbrytning av Bielke, vilket krävde en gemensam åtgärd för att avväpna av Peter och 3xB (Basso, Bergman och Bidevind). Resterande del av startfältet hade aldrig en chans att komma i kapp, även fast Johansson var nära en längre tid, men han lyckades aldrig hämta ikapp de sista 10-15 meterna.
Under de avslutande ca 15km in till mål upprepades ett antal utbrytningar men i slutfasen stod kampen mellan Peter och Basso, där Peter till slut tog hem segern i detta KM. En synnerligen stark prestation, men vi får anta att sträckan cyklats flera gånger för att säkerställa lämpliga delsträckor för lyckade utbrytningar.
Tävlingens största taktiska vinst måste Limpan och Johansson gjort som lät Bielke dra stora delar in till mål för att sedan lämna honom bakom sig.
Väl kämpat utbrytare! Fantastiskt kul KM!
/FB (den yngre)
Och Basso lägger till Poängfördelningen från KM i Landsvägshoj:
9 p Peter Kazinczy
8p Krister Bergström
7p Fredrik Bidevind
6p Fredrik Bergman
5p Andreas Johansson
4p Daniel Lindberg
3p Per Bielke
2p Kim Quarnström
1p Niklas Berglin
Sammanlagd ställning efter 2 deltävlingar hittar ni i högerkollumnen.
måndag 18 maj 2009
Efter Tregaro - före Holm
Utbrytare Bergström var i Götet
för att springa varvet igen. Förra året gjorde jag debut och landade lätt ringrostig på 1,56. I år skulle tiden putsas under 1,50 var det tänkt. Med mig i bilen var grannen Tomas som sporrat mig på träningen inför loppet. Det hade visat sig att vi var väldigt jämna och även han hade som målsättning att gå under 1,50 och att spöa mig skulle jag tro. Tomas bjöd på hårdrockmedley och glatt humör på vägen ned och jag spelade låten "Du tar ju bara små, små steg - du måste våga chansa mer" för att egga honom inför loppet.
Redan innan start hade svåger/utbrytare Lars fått lämna W.O pga en stukad fot som uppkommit i en fotbollsmatch så sent som onsdagen, finns det ingen rutin i Utbrytar-gänget frågar man sig, det är ju ett välkänt faktum att fotboll inte är en sport utan en idrottsskada.
Starten skulle gå 14,47 och jag laddade med grötfrukost och pasta hos mina goda vänner Henrik och Bettina (som dessutom bor nära starten i Slottskogen...) Väl på plats vid starten var det fint väder, glada människor och hög musik och jag börjar förstå varför det här är världens största halvmara. Mitt tempo skulle ligga på 5,14 per km och jag hade bestämt att jag skulle ligga på redan från början och inte tappa någon tid mot mitt tempo. Jag kom iväg bra och tog kontinuerligt tid och efter 7 km låg ca 1,30 före utsatt tid men jag hade också konstaterat att jag fick jobba ganska hårt, pulsmätaren stod på rött mest hela tiden. Hade dock en idé om att det här loppet var ganska kort och på slutet gäller det ju bara att bita ihop, eller?
Efter 10km började jag tappa lite sekunder här och där och det kändes plötsligt ganska tufft, uppför avenyn började jag stelna till rejält och efter 17 km var jag helt "square" mot min måltid. Sista 4 km in mot mål så gick jag på hörntänderna och det var förmodligen ingen löpupplevelse att se utbrytare Bergström stappla fram till målet i Slottskogen. Väl i mål kunde jag bara instämma med en medlöpare som sa "Det här får räcka för idag".
Resultatsammanställning jag, grannen och andra toppatleter:
- Yannik Tregaro 1.26.09
- Min granne Tomas 1.52.24
- Jag 1.52.45 (21 sekunder efter grannen....)
- Stefan Holm 2.03.11
Kvällen avslutades naturligtvis på topp med GT, skumpa, grillade revben och melodifestival innan jag fick sluta ögonlocken för kvällen.
fredag 15 maj 2009
Classic Masteric de Baroudur 27/5-3/6
Om Paris-Roubaix är världens största endagars lopp så måste Classic Masteric de Baroudur anno 2009 i Vallentuna vara världens största två dagarslopp. Låt vara att prologen den 27 Maj bara är en uppvisning för lokalbefolkningen i V-tuna och G-röra, för ett två dagars lopp är det, Punkt. Som inspiration mosar jag in en bild på Gotland Lövkvist sittandes i den vackraste cresend mitt i klungan i.... La Maglia Rosa..... Den som inför två-dagars girigt törstar efter mer inspiration slår lämpligen på Eurosport idag kl 15 för etapp 7 (eller i princip varje dag två veckor till) och lyssnar till Vacchis mullrande skratt åt Adamssons anekdot humor, när dom i målande beskrivningar klargör hur stort det är att vår Gotland ligger före Leipheimer, Armstrong, Basso, Sastre etc, etc stor, STOR underhållning.
lördag 25 april 2009
Zermatt Chamonix
Fyra starka svenskar och en lokal guide tog den klassiska turen första veckan i april. "Tyvärr" så hade det snöat så mycket att vi inte kom iväg som planerar ut fick åka runt (med guiden) i Zermatt, i princip ingen piståkning utan enbart offpist med 3-5 dm lössnö. Taskig sikt men vad gör det när snösprutet ändå förblindar. Zermatt var bra men dyrt. Tur det finns kreditkort.
Dagen efter var vädret bättre och vi gick med stighudar efter guiden som spårade. Guiden var lite speciell, 35 år, rökte cigaretter, mat och dryck behövde han inte så mycket, då blir ju packningen tyngre. Han delade glatt med sig av den gemensamma utrustning till oss alla. Lite svårt att börja med att säga nej även om våra ryggsäckar var välfyllda, ca 14 kg med 2 liter dryck. Hade för mycket kläder och prylar, massa onödig vikt, man lär så länge man lever.
Första marschdagen kändes bra, vi gick fram till kl 13 och fick sedan en lång vila i solen. Jag kände mig fylld av energi trots högt tempo och många höjdmeter och ägnade mig åt att skotta rent runt uteborden i den gassande solen.
Vi sov i enkla rätt stora "hyttor" där vi även fick mat serverad. Spartanskt med utedass, ingen värme (snålt eldad braskamin på ett ställe, trasig fotogenkamin på ett annat), inget kranvatten, el eller belysning. Men vem behöver sånt, det finns ju pannlampa? Vi sov tätt i två våningar och med hyttans tjocka täcken så jag frös inte alls. 10+ vandrare i varje sovrum. Tidig uppgång lite för kl 6 och sedan iväg vid kl 7 och då var det ljust.
Marchtempot var inte att leka med, av någon anledning tyckte vår guide inte om att vila, en paus varade ungefär lika länge som en hans cigarrett och lunchen hann man inte äta upp. Såg han en annan grupp så skulle han alltid förbi och vi fick hänga på så gott det gick. Han gillade att testa gränser, inte sin egen utan våra gränser. Ibland var det ordervägran och N-R stannade för att drick vatten trots att guiden manade framåt, som tur var hade jag kamelsäcken med vatten. Lunch tyckte guiden att man ska äta när dagsmarschen är klar, oftas var vi framme före kl 15. Väl framme hade guiden ledigt och övade trumpet med ett trumpetmunstycke.
På hög höjd var min vilopuls 85 istället för 55, jag blev lätt flåsig och jag undrade vad som hänt min fd goda kondition. Kände mig klen och fick en mördande huvudvärk, jag som aldrig köpt huvudvärkstabeltter i hela mitt liv. Efter tredje höghöjdsnatten hade jag tappat aptiten, knappt sovit sista natten utan istället funderat på att bryta, kom dock på att det i praktiken var omöjligt. Bestämd mig i vart fall för att aldrig sova på hög höjd någon mer "semester". Vi sov som högst på 3311 meter, tunn luft men grym utsikt. Allt var underbart vitt och tyst, när det väl bar utför så var det en unik upplevelse. Ibland riktigt brant så snön rasar omkring en.
5:e dagen kom vi efter en taxifärd fram till ett hotell i Cormayeur, dusch och riktiga sängar!
Sista dagen åkte vi 3 liftar upp till Pnt Helbronner, 3462 möh. Strålande solsked och 20 kilometer åkning till Chamonix. Högst upp var det glaciäris blandat med nästan lodräta solbelysta granitklippor, overkligt vackert och lugn flack åkning. Vi kom inte hela vägen ner pga snöbrist utan tog tåget sista biten.
Den som vill prova själv kan få detaljerade tips om vad man ska ta med sig och vad man absolut inte behöver, handduk t ex. Det bör gå att komma undan med 10 kg inkl dryck. Trött bli man ändå.
Efter det här kommer Vasaloppet kännas som en morgonpromenad med hunden. Har dock ingen hund, får vänta tills jag pensionerat mig och har mer tid. Vågar man hoppas på 65?
/Peter
Dagen efter var vädret bättre och vi gick med stighudar efter guiden som spårade. Guiden var lite speciell, 35 år, rökte cigaretter, mat och dryck behövde han inte så mycket, då blir ju packningen tyngre. Han delade glatt med sig av den gemensamma utrustning till oss alla. Lite svårt att börja med att säga nej även om våra ryggsäckar var välfyllda, ca 14 kg med 2 liter dryck. Hade för mycket kläder och prylar, massa onödig vikt, man lär så länge man lever.
Första marschdagen kändes bra, vi gick fram till kl 13 och fick sedan en lång vila i solen. Jag kände mig fylld av energi trots högt tempo och många höjdmeter och ägnade mig åt att skotta rent runt uteborden i den gassande solen.
Vi sov i enkla rätt stora "hyttor" där vi även fick mat serverad. Spartanskt med utedass, ingen värme (snålt eldad braskamin på ett ställe, trasig fotogenkamin på ett annat), inget kranvatten, el eller belysning. Men vem behöver sånt, det finns ju pannlampa? Vi sov tätt i två våningar och med hyttans tjocka täcken så jag frös inte alls. 10+ vandrare i varje sovrum. Tidig uppgång lite för kl 6 och sedan iväg vid kl 7 och då var det ljust.
Marchtempot var inte att leka med, av någon anledning tyckte vår guide inte om att vila, en paus varade ungefär lika länge som en hans cigarrett och lunchen hann man inte äta upp. Såg han en annan grupp så skulle han alltid förbi och vi fick hänga på så gott det gick. Han gillade att testa gränser, inte sin egen utan våra gränser. Ibland var det ordervägran och N-R stannade för att drick vatten trots att guiden manade framåt, som tur var hade jag kamelsäcken med vatten. Lunch tyckte guiden att man ska äta när dagsmarschen är klar, oftas var vi framme före kl 15. Väl framme hade guiden ledigt och övade trumpet med ett trumpetmunstycke.
På hög höjd var min vilopuls 85 istället för 55, jag blev lätt flåsig och jag undrade vad som hänt min fd goda kondition. Kände mig klen och fick en mördande huvudvärk, jag som aldrig köpt huvudvärkstabeltter i hela mitt liv. Efter tredje höghöjdsnatten hade jag tappat aptiten, knappt sovit sista natten utan istället funderat på att bryta, kom dock på att det i praktiken var omöjligt. Bestämd mig i vart fall för att aldrig sova på hög höjd någon mer "semester". Vi sov som högst på 3311 meter, tunn luft men grym utsikt. Allt var underbart vitt och tyst, när det väl bar utför så var det en unik upplevelse. Ibland riktigt brant så snön rasar omkring en.
5:e dagen kom vi efter en taxifärd fram till ett hotell i Cormayeur, dusch och riktiga sängar!
Sista dagen åkte vi 3 liftar upp till Pnt Helbronner, 3462 möh. Strålande solsked och 20 kilometer åkning till Chamonix. Högst upp var det glaciäris blandat med nästan lodräta solbelysta granitklippor, overkligt vackert och lugn flack åkning. Vi kom inte hela vägen ner pga snöbrist utan tog tåget sista biten.
Den som vill prova själv kan få detaljerade tips om vad man ska ta med sig och vad man absolut inte behöver, handduk t ex. Det bör gå att komma undan med 10 kg inkl dryck. Trött bli man ändå.
Efter det här kommer Vasaloppet kännas som en morgonpromenad med hunden. Har dock ingen hund, får vänta tills jag pensionerat mig och har mer tid. Vågar man hoppas på 65?
/Peter
onsdag 22 april 2009
Stockholm Triathlon 23 Aug
Vill pusha lite för den här Triathlon-tävlingen. Om man ska pröva på en Triathlon-tävling så verkar den här grym. Förstå själva att blåsa runt inne i Sthlm med hojen.....
Är det nån som skulle tänka sig att pröva?
/KB
Är det nån som skulle tänka sig att pröva?
/KB
söndag 12 april 2009
Limpans Tävlingskalender...
... tänkte dela med mig av min preliminära tävlingskalender... om nån är intresserad...
Får se om man hinner träna nåt emellan...
Datum Lopp Plats Gren Distans
18-apr Kvarnloppet Jakobsberg Löpning 10km
26-apr Väsby Duat. Väsby Duathlon 5-20-2,5km
01-maj DanderydsloppetDanderyd Löpning 10km
03-maj Kvantumloppet Huddinge Löpning 10km
17-maj Carrera Vår Ekerö Cykling 90km
19-maj Milspåret Djurgårn Löpning 10km
21-maj Tolvanloppet Bromma Löpning 12km
24-maj Roslagsvåren Väsby Cykling 135km
03-jun Sommarterr Vallentuna Löpning 12km
12-jun Vättern Motala Cykling 300km
12-jul Vansbro Vansbro Simning 3km
18-jul Hornsjön Runt Öland Löpning 10,8km
15-aug Helsingfors Marathon Löpning 42,2km
22-aug Midnattsloppet Göteborg Löpning 10km
29-aug FinnmarksturenLudvika MTB 112km
13-sep Sundbybergs Ursvik Löpning 15km
19-sep Mälarömilen Ekerö Löpning 10km
26-sep LidingöloppetLidingö Löpning 30km
Får se om man hinner träna nåt emellan...
Datum Lopp Plats Gren Distans
18-apr Kvarnloppet Jakobsberg Löpning 10km
26-apr Väsby Duat. Väsby Duathlon 5-20-2,5km
01-maj DanderydsloppetDanderyd Löpning 10km
03-maj Kvantumloppet Huddinge Löpning 10km
17-maj Carrera Vår Ekerö Cykling 90km
19-maj Milspåret Djurgårn Löpning 10km
21-maj Tolvanloppet Bromma Löpning 12km
24-maj Roslagsvåren Väsby Cykling 135km
03-jun Sommarterr Vallentuna Löpning 12km
12-jun Vättern Motala Cykling 300km
12-jul Vansbro Vansbro Simning 3km
18-jul Hornsjön Runt Öland Löpning 10,8km
15-aug Helsingfors Marathon Löpning 42,2km
22-aug Midnattsloppet Göteborg Löpning 10km
29-aug FinnmarksturenLudvika MTB 112km
13-sep Sundbybergs Ursvik Löpning 15km
19-sep Mälarömilen Ekerö Löpning 10km
26-sep LidingöloppetLidingö Löpning 30km
Duathlon - För er som vill kombinera...
Cannondale-Suacony Duathlon Cup 2009
5km löpning (terräng) - 20km cykel (landsväg) - 2,5km löpning (terräng)
26 april - Väsby Duathlon - www.vss.se/vasbyduathlon
2 maj - Södertälje Duathlon - www.stockholm-triathlon.se
10 maj - Knivsta Duathlon - www.svensktriathlon.org
16 maj - Vallentuna Duathlon - www.vck.nu
Kan det va nåt??
5km löpning (terräng) - 20km cykel (landsväg) - 2,5km löpning (terräng)
26 april - Väsby Duathlon - www.vss.se/vasbyduathlon
2 maj - Södertälje Duathlon - www.stockholm-triathlon.se
10 maj - Knivsta Duathlon - www.svensktriathlon.org
16 maj - Vallentuna Duathlon - www.vck.nu
Kan det va nåt??
Löpningskalender inför Lidingöloppet
För er som vill springa lite snabblopp (>10 km) i Stockholmstrakten...
http://www.marathon.se/loppen/index.cfm
http://aimsworldrunning.org/Calendar.htm
18/4
Kvarnloppet
Stockholm
Jakobsberg
1/5
Danderydsloppet
Stockholm
Danderyd
10 km: M, K 5 km: P 15 år, F 15 år, M (motion), K (motion) 2 km: P10-13 år, F 10-13 år 1 km: P 9 år, F 9 år
2/5
Ältasjön Runt
Stockholm
Älta
2/5
Neglingeloppet
Stockholm
Saltsjöbaden
3/5
Kvantumloppet
Stockholm
Huddinge
10 km: M (motion), K (motion) 3,4 km: M (motion), K (motion)
9/5
Lidingö Ultra
Stockholm
Lidingö
9/5
SpringCross
Stockholm
Stockholm
9/5
Kungsholmen Runt
Stockholm
Stockholm
19/5
Milspåret
Stockholm
Stockholm
21/5
Tolvanloppet
Stockholm
Bromma
23/5
Ösmoloppet
Stockholm
Ösmo
24/5
Botkyrkamilen
Stockholm
Norsborg
3/6
Sommarterrängen
Stockholm
Vallentuna
10/6
Blodomloppet Stockholm
Stockholm
Stockholm
16/6
Parloppet
Stockholm
Stockholm
15/8
Midnattsloppet, Stockholm
Stockholm
Stockholm
20/8
Nya loppet
Stockholm
Huddinge
29/8
Vallentuna Flås
Stockholm
Vallentuna
12/9
Stockholm halvmarathon
Stockholm
Stockholm
13/9
Sundbybergs Terrängen
Stockholm
Sundbyberg
19/9
Mälarömilen
Stockholm
Ekerö
Håll till godo!
http://www.marathon.se/loppen/index.cfm
http://aimsworldrunning.org/Calendar.htm
18/4
Kvarnloppet
Stockholm
Jakobsberg
1/5
Danderydsloppet
Stockholm
Danderyd
10 km: M, K 5 km: P 15 år, F 15 år, M (motion), K (motion) 2 km: P10-13 år, F 10-13 år 1 km: P 9 år, F 9 år
2/5
Ältasjön Runt
Stockholm
Älta
2/5
Neglingeloppet
Stockholm
Saltsjöbaden
3/5
Kvantumloppet
Stockholm
Huddinge
10 km: M (motion), K (motion) 3,4 km: M (motion), K (motion)
9/5
Lidingö Ultra
Stockholm
Lidingö
9/5
SpringCross
Stockholm
Stockholm
9/5
Kungsholmen Runt
Stockholm
Stockholm
19/5
Milspåret
Stockholm
Stockholm
21/5
Tolvanloppet
Stockholm
Bromma
23/5
Ösmoloppet
Stockholm
Ösmo
24/5
Botkyrkamilen
Stockholm
Norsborg
3/6
Sommarterrängen
Stockholm
Vallentuna
10/6
Blodomloppet Stockholm
Stockholm
Stockholm
16/6
Parloppet
Stockholm
Stockholm
15/8
Midnattsloppet, Stockholm
Stockholm
Stockholm
20/8
Nya loppet
Stockholm
Huddinge
29/8
Vallentuna Flås
Stockholm
Vallentuna
12/9
Stockholm halvmarathon
Stockholm
Stockholm
13/9
Sundbybergs Terrängen
Stockholm
Sundbyberg
19/9
Mälarömilen
Stockholm
Ekerö
Håll till godo!
Träningslopp inför Vättern för Utbrytarna
Kära utbrytare!
Sitter och tittar lite i cykelkalendern för potentiella Cykellopp tillsammans inför Vätternrundan:
Trosatrampen, 2009-05-02, LVGTrosa Vagnhärad CK, Vagnhärad, län=DFörsta Start: 10.00, Startplats: Vagnhärad, Häradsvallenwww.tvck.nu trosavagnharadck@scf.se1) 85km, 220kr, efteranmälan: 300kr, Ungdomar upp till och med 16 år betalar 50% och ingen efteranmälningsavgiftpostgiro=139501-1Sista anmälningsdatum: 27/4Joachim Lyth, 0733-970 924, joachimlyth@scf.seGruppindelning efter beräknad snittfart - JÄTTESNABB = mer än 37 km/h - SNABB = ca 35 km/h - LAGOM = ca 30 km/h - LUGN = 25 km/h eller mindre Begränsat antal i grupperna (30 st), först till kvarn gäller! Vid många anmälningar ökar vi antalet grupper
Cykel City Gran Fondo Stockholm, 2009-05-10, LVGFredrikshof IF Cykel, Huddinge, län=ABFörsta Start: 09.00, Startplats: Tullingewww.fredrikshof.se ccgf@fredrikshof.se1) 140km, 400kr, efteranmälan: 100kr, Gran Fondo2) 85km, 400kr, efteranmälan: 100kr, Medio Fondo, ccgf@fredrikshof.seAnmälan via webformulär på http://www.fredrikshof.se under "Våra lopp".
Carrera vårklassiker, 2009-05-17, LVGCK Crescendo Velo, Stockholm, län=ABFörsta Start: 10.00, Startplats: Färentuna Kyrka, Färingsöwww.crescendovelo.se ckcrescendovelo@scf.se1) 90km, 250kr, efteranmälan: 50kr2) 60km, 150kr, efteranmälan: 50kr, I anmälan ingår tidtagning, bars, gel, fri service från bil och kontroll, fika efter målgång, möjlighet att vinna fina priser från Carrera, ECI och cykeltidningen Kadens vid utlottning på startnummer.bankgiro=247-6109Sista anmälningsdatum: 12/5Göran Olsson, 070-3793571, ckcrescendovelo@scf.sePatric Bylund, 0703039404, ckcrescendovelo@scf.se90km: 2 st vätskekontroll, 60km: 1 st vätskekontroll
Roslagsvåren, 2009-05-24, LVGFredrikshof IF Cykel, Upplands Väsby, län=ABFörsta Start: 09.30, Startplats: Upplands Väsbywww.fredrikshof.se ordforande@fredrikshof.se1) 38km, 82kr, efteranmälan: 98kr, Skolungdom upp t.o.m. 15 år åker för halva priset2) 89km, 222kr, efteranmälan: 98kr3) 135km, 242kr, efteranmälan: 98kr, Skolungdom upp t.o.m. 15 år åker för halva prisetRobert Juretic, 070-206 5214, roslagsloppen@fredrikshof.seLoppet startar vid Vikskolan i Upplands Väsby. Anmälan via webformulär på http://www.fredrikshof.se under "Våra lopp".
Nationaldagstrampet, 2009-06-06, LVGSödertälje CK, Södertälje, län=ABFörsta Start: 10.00, Startplats: SÖDERTÄLJEwww.sodertaljeck.com sodertaljeck@scf.se1) 105km, 200kr, efteranmälan: 50kr2) 86km, 150kr, efteranmälan: 50kr3) 68km, 100kr, efteranmälan: 50krbankgiro=5661-1205Sista anmälningsdatum: 28/5Jolle IJkema, 08 55099153, 0709 947371, jolle.ijkema@telia.com
Är personligen lite inne på att köra Carrera Vårklassiker och Roslagsvåren. Några fler som är sugna...?
//Bäckstedt --- Team Cyclesport.se-Magnus MaximusCoffee.com
Sitter och tittar lite i cykelkalendern för potentiella Cykellopp tillsammans inför Vätternrundan:
Trosatrampen, 2009-05-02, LVGTrosa Vagnhärad CK, Vagnhärad, län=DFörsta Start: 10.00, Startplats: Vagnhärad, Häradsvallenwww.tvck.nu trosavagnharadck@scf.se1) 85km, 220kr, efteranmälan: 300kr, Ungdomar upp till och med 16 år betalar 50% och ingen efteranmälningsavgiftpostgiro=139501-1Sista anmälningsdatum: 27/4Joachim Lyth, 0733-970 924, joachimlyth@scf.seGruppindelning efter beräknad snittfart - JÄTTESNABB = mer än 37 km/h - SNABB = ca 35 km/h - LAGOM = ca 30 km/h - LUGN = 25 km/h eller mindre Begränsat antal i grupperna (30 st), först till kvarn gäller! Vid många anmälningar ökar vi antalet grupper
Cykel City Gran Fondo Stockholm, 2009-05-10, LVGFredrikshof IF Cykel, Huddinge, län=ABFörsta Start: 09.00, Startplats: Tullingewww.fredrikshof.se ccgf@fredrikshof.se1) 140km, 400kr, efteranmälan: 100kr, Gran Fondo2) 85km, 400kr, efteranmälan: 100kr, Medio Fondo, ccgf@fredrikshof.seAnmälan via webformulär på http://www.fredrikshof.se under "Våra lopp".
Carrera vårklassiker, 2009-05-17, LVGCK Crescendo Velo, Stockholm, län=ABFörsta Start: 10.00, Startplats: Färentuna Kyrka, Färingsöwww.crescendovelo.se ckcrescendovelo@scf.se1) 90km, 250kr, efteranmälan: 50kr2) 60km, 150kr, efteranmälan: 50kr, I anmälan ingår tidtagning, bars, gel, fri service från bil och kontroll, fika efter målgång, möjlighet att vinna fina priser från Carrera, ECI och cykeltidningen Kadens vid utlottning på startnummer.bankgiro=247-6109Sista anmälningsdatum: 12/5Göran Olsson, 070-3793571, ckcrescendovelo@scf.sePatric Bylund, 0703039404, ckcrescendovelo@scf.se90km: 2 st vätskekontroll, 60km: 1 st vätskekontroll
Roslagsvåren, 2009-05-24, LVGFredrikshof IF Cykel, Upplands Väsby, län=ABFörsta Start: 09.30, Startplats: Upplands Väsbywww.fredrikshof.se ordforande@fredrikshof.se1) 38km, 82kr, efteranmälan: 98kr, Skolungdom upp t.o.m. 15 år åker för halva priset2) 89km, 222kr, efteranmälan: 98kr3) 135km, 242kr, efteranmälan: 98kr, Skolungdom upp t.o.m. 15 år åker för halva prisetRobert Juretic, 070-206 5214, roslagsloppen@fredrikshof.seLoppet startar vid Vikskolan i Upplands Väsby. Anmälan via webformulär på http://www.fredrikshof.se under "Våra lopp".
Nationaldagstrampet, 2009-06-06, LVGSödertälje CK, Södertälje, län=ABFörsta Start: 10.00, Startplats: SÖDERTÄLJEwww.sodertaljeck.com sodertaljeck@scf.se1) 105km, 200kr, efteranmälan: 50kr2) 86km, 150kr, efteranmälan: 50kr3) 68km, 100kr, efteranmälan: 50krbankgiro=5661-1205Sista anmälningsdatum: 28/5Jolle IJkema, 08 55099153, 0709 947371, jolle.ijkema@telia.com
Är personligen lite inne på att köra Carrera Vårklassiker och Roslagsvåren. Några fler som är sugna...?
//Bäckstedt --- Team Cyclesport.se-Magnus MaximusCoffee.com
söndag 15 mars 2009
Säsongspremiär - 2 sjöar runt
Kl 12.00 idag gick premiären av löpsäsongen av stapeln i natursköna Solna/Sundbyberg runt fågelsjöarna Lötsjön & Råstasjön. Det är ju mina "Hoods", så man känner sig väl hemma.
Man kan välja att springa 1,2 el. 3 varv. De flesta väljer de "klassiska" 2 varven vilket ger ett lopp på 11,2km. Jag sprang även detta lopp 2007, då på tiden 54.48...
När startskottet gick var det väl ca 4-5 grader, ca 150? startande på linjen. Loppet går delvis på asfalt, delvis på grusväg, med några små backar här och där. Iår var det ganska lerigt och plaskigt runt sjöarna och ett otal gäss och änder som vill vara med, eller försöka hindra en från att slå rekord...
Med tanke på min ringa löpträning senaste halvåret, iom skadan inför Lidingöloppet, så måste jag vara väldigt nöjd med loppet. Har enbart sprungit ett 10-tal 5km pass, så detta var mitt överlägset längsta löppass på ca ett halvår. Tiden iår blev 56.18 (1,5 minut sämre), men gav dock en oerhörd mersmak för fortsättningen på säsongen.
Hoppas på fler Utbrytare i dessa fantastiskt fina Stockholmslopp framöver under våren, så vi får än mer gemenskap och tävlingsanda. Om 2 veckor är det Premiärmilen på programmet. Nån mer som känner sig manad....?
/Limpan
Man kan välja att springa 1,2 el. 3 varv. De flesta väljer de "klassiska" 2 varven vilket ger ett lopp på 11,2km. Jag sprang även detta lopp 2007, då på tiden 54.48...
När startskottet gick var det väl ca 4-5 grader, ca 150? startande på linjen. Loppet går delvis på asfalt, delvis på grusväg, med några små backar här och där. Iår var det ganska lerigt och plaskigt runt sjöarna och ett otal gäss och änder som vill vara med, eller försöka hindra en från att slå rekord...
Med tanke på min ringa löpträning senaste halvåret, iom skadan inför Lidingöloppet, så måste jag vara väldigt nöjd med loppet. Har enbart sprungit ett 10-tal 5km pass, så detta var mitt överlägset längsta löppass på ca ett halvår. Tiden iår blev 56.18 (1,5 minut sämre), men gav dock en oerhörd mersmak för fortsättningen på säsongen.
Hoppas på fler Utbrytare i dessa fantastiskt fina Stockholmslopp framöver under våren, så vi får än mer gemenskap och tävlingsanda. Om 2 veckor är det Premiärmilen på programmet. Nån mer som känner sig manad....?
/Limpan
Ymnigt snöfall inledde 38th Tartu Maraton
Lördagen den 14 februari lyfte ett plan med plats för max 40 passagerare från Arlanda mot Estland, Tallinn. Med ombord fanns 2 förväntansfulla ynglingar i form av Daniel Lindberg och Kim Quarnström.
Väl på planet insåg Lindberg att allt måste klaffa perfekt med flygtider, bagage, bilhyra och transport ner till Tartu/Otepää då tidsschemat så väl optimistiskt ut.
Estonian Air tog oss prickfritt till Tallinn på 1h och 5 min, tidsskillnaden var timme, så vi landade ca 15.00 lokal tid. Hur skulle det nu gå med bagaget i ett land som detta??
Ner till terminalen, bagaget inte mer än ett par minuter, Lindberg/Quarnström irrade runt en stund på flygplatsen, tog ut lite pengar och hittade till sist biluthyrningsfirman. Det strömmade inte av folk direkt och de stod mer eller mindre och väntade på oss... Till vår stora glädje visade det sig vara endast 200km från Tallinn till Tarto mot planerade 350km, som Lindberg tyckte sig ha läst nånstans.... YES!
Efter att ha kört förhållandevis snabbt på helt OK vägar var vi framme i Tartu vid 18-tiden, då vi direkt hade för avsikt att leta upp tävlingsexpeditionen, för uthämtning av nummerlapp, samt inlämnande av vallning. Trots något bristfällig skyltning, hade vi lyckan att i princip omgående finna skyltar mot "Tartu Maraton". Väl framme åkte folk runt i mörkret för att träna och testa sina skidor inför morgondagens utmaning. Vi själva lämnade in våra skidor det första vi gjorde, vilket absolut var prio 1. Vi tog naturligtvis båda 2 proffsvallningen med pulver etc. för 800 EEK = ca 560 SEK (100 EEK = 70 SEK), för att sedan kunna hämta ut dessa ca 1,5 timme senare. Efter detta hämtade vi ut våra nummerlappar och försökte förstå hur vi skulle åka för att få lite mat i magen, samt ta oss till vårt boende samt starten i skidmetropolen Otepää.
Vi tog bilen in till Tartu, vilket tror jag var Estlands näst största stad med ca 100k invånare. Inte helt att hitta restaurang dock, in i ett köpcentrum där vi kittade upp oss lite samt hittade en Dell-butik:-). Alla var inte helt vassa på engelska. Vidare till nästa köpcentrum där vi hittade nån form av Bistro som kunde erbjuda pasta med kyckling, som dessutom var riktigt god.
So far, allting riktigt bra...
Tillbaka till skidanläggningen i Tartu för att hämta våra nyvallade skidor, självklart stod de och väntade på oss vid halv 8-tiden när vi kom. Sedan bar det vidare mot Otepää, vilket visade sig vara en resa på ca 42km i totalt mörker och riktigt kraftigt snöfall. Väl framme i Otepää, efter ca 45 minuter, hur fan ska vi hitta Gasthaus Marguse...?
Tro på att det första vi ser är en skylt där det står just detta namn... Efter ett tag kommer vi fram till skidanläggningen i Otepää, med fortsatt skyltning mot Marguse, varför detta grandiösa boende dyker upp ca 1,5 km från starten. Inte sant, hur bra allting flutit...
Boendet visade sig dessutom vara riktigt mysigt, Kim och jag bodde i ett 2-bäddsrum (för 250:-/pers), med gemensam toalett och dusch i korridoren. Vi lyckades dock hamna i en liten korridor där ingen annan bodde, så fick vår mugg för oss själva. Vid nio-tiden på kvällen, hade allt gått som en klocka och jag och Kim satt och förberdde i vårt lilla rum, för oss själva inför 63km dagen efter. Det enda som oroade var ett kraftigt snöfall utanför fönstret....
På morgonen vaknade vi god tid, loppet stratade 9.00 lokal tid, för att äta frukost och i lugn och ro ta oss till starten ca 1,5 km därifrån. Vi hade varit lite förutseende och inhandlat lite frukost i affären dagen innan, man vissat ju inte riktigt vad som skulle bjudas... Kaffe och en torr toast? Till vår förvåning och glädje erbjöds nykokt och riktigt god havregrynsgröt, mackor, ägg, juice, kaffe etc... "allt" man kan behöva inför dessa utmaningar vi alla ställer oss inför.
Fortfarande enda orosmolnet, det snöade fortfarande....
Vi tog oss med bil till starten för att hitta ne parkering längs vägen, jag överdriver inte, max 200m från startlinjen. Vi tittade oss runt lite på startområdet, vilket förvånansvärt nog var ganska tomt på folk. Vi satte oss i bilen en stund, för att vid halv 9- tiden packa ihop våra grejjer för att ta oss till startfållan. Logistiken var ungefär densamma som vid Vasaloppet, och loppet startades precis som i Vasaloppet med olika seedningsgrupper med gemensam start. Målet var sedan i Elva, ca 2 mil från Otepää, mittemellen starten och Tartu.
9.00 gick startskottet, jag och Kim hade faktsikt sagt att vi skulle försöka hålla ihop en stund i början. Vi stod i samma led (5 eller nåt) nånstans i mitten. Efter ca 30 sekunder tog det tvärstopp i mitt spår medans Kims spår gled på hyfsat. Där såg man honom för sista gången på några timmar.... Det var förvisso ganska trångt i starten, naturligtvis inte i närheten av Vasaloppet, tog ca 2 minuter att ta sig fram till startlinjen, men i övrigt flöt det på hyfsat. Loppet inledde relativt flackt med tom en del nerförslut, där den största utmaningen iom att det ändå var rätt trångt, hålla sig undan för folk som föll till höger och vänster... Kim fick en kanonstart och fick ett bra försprång redan vid första komtrollen. Mitt personliga mål från början (svårt att förutse för ett sådant lopp dock) var att köra på 5,15 (5 min/km) och inte vara mer än 16 minuter efter Kim, vilket jag hade räknat vore ett rimlig differens mellan oss.
Själva loppet var också riktigt bra. Bra spår hela vägen, åtminstone fram till 48km (15 kvar), lätt kuperad terräng, inga riktiga mördarbackar, ingen riktig stakrymt heller dock.
Efter 32 km, då Kim bara ett kilometer innan passerat en vätskekontroll, infinner sig Utbrytarsyndromet 2009, STAVBROTT(/%(¤#¤%"). Lyckligtvis behöver Kim endast åka ca 2 km med en stav då han till sin glädje finner ett gäng med 3 olika alternativ på stavar, alla 1-3 dm för långa. Med 1 dm för lång stav jämfört med den andra fullföljer Kim på den finfina tiden 4.56, medans Daniel går in på 5.13. Spontant kände vi oss båda rätt nöjda med dessa tider, Daniel under 5.15, torsk mot Kim med 17 (!) minuter dock:-(, Kim naturligtvis lite missnöjd med stavbrottet, men på det hela taget OK... Den riktiga fingervisningen får man ju inte förrän när seedningstabellerna infinner sig. Mycket riktigt, vi hamande båda i 6:e led (vilket aldrig hänt förut i ett seedningslopp), Kim dock endast 6 minuter från 5:e. Damn it!
Efter loppet fick man gissa sig till lite var ens påse med kläder låg, då nummer systement inte var helt glasklart. Dock inga större problem att finna sin säck, nu skulle det bli skönt med en dusch... Först skulle man bara få i sig, en VARM Starköl som det bjöds efter loppet. Gott?!?!? Gissa själv...
Skidorna lämnades in precis som vid Vasaloppet, nu mot "Mens clothing".... Tror ni det fanns nån dusch?? Ett stort jävla tält med hundratals svettiga karlar som bytte om UTAN en droppe nytt fräscht vatten på kroppen... Vi hade ju dessutom inte hela garaderoben med oss till Estland och skulle ju vara kvar en dag extra i Tallinn så vi fick vara lite restrektiva och kunde inte byta allt... efter detta fick vi lite mat i oss och tog oss sedan för att leta upp bussen som skulle ta oss tillbaka till starten i Otepää.
Vi kastade oss sedan in i bilen, fortfarande oduschade för att bege oss ca 250 km mot Tallinn. Oh, vad det skulle bli skönt med en dusch... Väl framme i Tallinn undrade vi hur vi i helvete skulle kunna hitta just vårt lilla hotell i denna förhållandevis änså stora stad. Kimpa fixade nån GPS-tjänst till sin mobil och det tog oss f-n inte mer än 5 minuter förrän vi hittade vårt hotell mitt i Old Town. Vi hade sedan 2 jäkligt trevliga kvällar centralt i Tallinn med god mat etc...
ALLT gick verkligen prickfritt genom hela resan. Grymt kul, bra lopp och arrangemang, en skön liten minisemester. Och så har man bockat av ännu ett Worldlopp... Får se vart vi tar oss nästa år....
/Bäckis & Vino
Väl på planet insåg Lindberg att allt måste klaffa perfekt med flygtider, bagage, bilhyra och transport ner till Tartu/Otepää då tidsschemat så väl optimistiskt ut.
Estonian Air tog oss prickfritt till Tallinn på 1h och 5 min, tidsskillnaden var timme, så vi landade ca 15.00 lokal tid. Hur skulle det nu gå med bagaget i ett land som detta??
Ner till terminalen, bagaget inte mer än ett par minuter, Lindberg/Quarnström irrade runt en stund på flygplatsen, tog ut lite pengar och hittade till sist biluthyrningsfirman. Det strömmade inte av folk direkt och de stod mer eller mindre och väntade på oss... Till vår stora glädje visade det sig vara endast 200km från Tallinn till Tarto mot planerade 350km, som Lindberg tyckte sig ha läst nånstans.... YES!
Efter att ha kört förhållandevis snabbt på helt OK vägar var vi framme i Tartu vid 18-tiden, då vi direkt hade för avsikt att leta upp tävlingsexpeditionen, för uthämtning av nummerlapp, samt inlämnande av vallning. Trots något bristfällig skyltning, hade vi lyckan att i princip omgående finna skyltar mot "Tartu Maraton". Väl framme åkte folk runt i mörkret för att träna och testa sina skidor inför morgondagens utmaning. Vi själva lämnade in våra skidor det första vi gjorde, vilket absolut var prio 1. Vi tog naturligtvis båda 2 proffsvallningen med pulver etc. för 800 EEK = ca 560 SEK (100 EEK = 70 SEK), för att sedan kunna hämta ut dessa ca 1,5 timme senare. Efter detta hämtade vi ut våra nummerlappar och försökte förstå hur vi skulle åka för att få lite mat i magen, samt ta oss till vårt boende samt starten i skidmetropolen Otepää.
Vi tog bilen in till Tartu, vilket tror jag var Estlands näst största stad med ca 100k invånare. Inte helt att hitta restaurang dock, in i ett köpcentrum där vi kittade upp oss lite samt hittade en Dell-butik:-). Alla var inte helt vassa på engelska. Vidare till nästa köpcentrum där vi hittade nån form av Bistro som kunde erbjuda pasta med kyckling, som dessutom var riktigt god.
So far, allting riktigt bra...
Tillbaka till skidanläggningen i Tartu för att hämta våra nyvallade skidor, självklart stod de och väntade på oss vid halv 8-tiden när vi kom. Sedan bar det vidare mot Otepää, vilket visade sig vara en resa på ca 42km i totalt mörker och riktigt kraftigt snöfall. Väl framme i Otepää, efter ca 45 minuter, hur fan ska vi hitta Gasthaus Marguse...?
Tro på att det första vi ser är en skylt där det står just detta namn... Efter ett tag kommer vi fram till skidanläggningen i Otepää, med fortsatt skyltning mot Marguse, varför detta grandiösa boende dyker upp ca 1,5 km från starten. Inte sant, hur bra allting flutit...
Boendet visade sig dessutom vara riktigt mysigt, Kim och jag bodde i ett 2-bäddsrum (för 250:-/pers), med gemensam toalett och dusch i korridoren. Vi lyckades dock hamna i en liten korridor där ingen annan bodde, så fick vår mugg för oss själva. Vid nio-tiden på kvällen, hade allt gått som en klocka och jag och Kim satt och förberdde i vårt lilla rum, för oss själva inför 63km dagen efter. Det enda som oroade var ett kraftigt snöfall utanför fönstret....
På morgonen vaknade vi god tid, loppet stratade 9.00 lokal tid, för att äta frukost och i lugn och ro ta oss till starten ca 1,5 km därifrån. Vi hade varit lite förutseende och inhandlat lite frukost i affären dagen innan, man vissat ju inte riktigt vad som skulle bjudas... Kaffe och en torr toast? Till vår förvåning och glädje erbjöds nykokt och riktigt god havregrynsgröt, mackor, ägg, juice, kaffe etc... "allt" man kan behöva inför dessa utmaningar vi alla ställer oss inför.
Fortfarande enda orosmolnet, det snöade fortfarande....
Vi tog oss med bil till starten för att hitta ne parkering längs vägen, jag överdriver inte, max 200m från startlinjen. Vi tittade oss runt lite på startområdet, vilket förvånansvärt nog var ganska tomt på folk. Vi satte oss i bilen en stund, för att vid halv 9- tiden packa ihop våra grejjer för att ta oss till startfållan. Logistiken var ungefär densamma som vid Vasaloppet, och loppet startades precis som i Vasaloppet med olika seedningsgrupper med gemensam start. Målet var sedan i Elva, ca 2 mil från Otepää, mittemellen starten och Tartu.
9.00 gick startskottet, jag och Kim hade faktsikt sagt att vi skulle försöka hålla ihop en stund i början. Vi stod i samma led (5 eller nåt) nånstans i mitten. Efter ca 30 sekunder tog det tvärstopp i mitt spår medans Kims spår gled på hyfsat. Där såg man honom för sista gången på några timmar.... Det var förvisso ganska trångt i starten, naturligtvis inte i närheten av Vasaloppet, tog ca 2 minuter att ta sig fram till startlinjen, men i övrigt flöt det på hyfsat. Loppet inledde relativt flackt med tom en del nerförslut, där den största utmaningen iom att det ändå var rätt trångt, hålla sig undan för folk som föll till höger och vänster... Kim fick en kanonstart och fick ett bra försprång redan vid första komtrollen. Mitt personliga mål från början (svårt att förutse för ett sådant lopp dock) var att köra på 5,15 (5 min/km) och inte vara mer än 16 minuter efter Kim, vilket jag hade räknat vore ett rimlig differens mellan oss.
Själva loppet var också riktigt bra. Bra spår hela vägen, åtminstone fram till 48km (15 kvar), lätt kuperad terräng, inga riktiga mördarbackar, ingen riktig stakrymt heller dock.
Efter 32 km, då Kim bara ett kilometer innan passerat en vätskekontroll, infinner sig Utbrytarsyndromet 2009, STAVBROTT(/%(¤#¤%"). Lyckligtvis behöver Kim endast åka ca 2 km med en stav då han till sin glädje finner ett gäng med 3 olika alternativ på stavar, alla 1-3 dm för långa. Med 1 dm för lång stav jämfört med den andra fullföljer Kim på den finfina tiden 4.56, medans Daniel går in på 5.13. Spontant kände vi oss båda rätt nöjda med dessa tider, Daniel under 5.15, torsk mot Kim med 17 (!) minuter dock:-(, Kim naturligtvis lite missnöjd med stavbrottet, men på det hela taget OK... Den riktiga fingervisningen får man ju inte förrän när seedningstabellerna infinner sig. Mycket riktigt, vi hamande båda i 6:e led (vilket aldrig hänt förut i ett seedningslopp), Kim dock endast 6 minuter från 5:e. Damn it!
Efter loppet fick man gissa sig till lite var ens påse med kläder låg, då nummer systement inte var helt glasklart. Dock inga större problem att finna sin säck, nu skulle det bli skönt med en dusch... Först skulle man bara få i sig, en VARM Starköl som det bjöds efter loppet. Gott?!?!? Gissa själv...
Skidorna lämnades in precis som vid Vasaloppet, nu mot "Mens clothing".... Tror ni det fanns nån dusch?? Ett stort jävla tält med hundratals svettiga karlar som bytte om UTAN en droppe nytt fräscht vatten på kroppen... Vi hade ju dessutom inte hela garaderoben med oss till Estland och skulle ju vara kvar en dag extra i Tallinn så vi fick vara lite restrektiva och kunde inte byta allt... efter detta fick vi lite mat i oss och tog oss sedan för att leta upp bussen som skulle ta oss tillbaka till starten i Otepää.
Vi kastade oss sedan in i bilen, fortfarande oduschade för att bege oss ca 250 km mot Tallinn. Oh, vad det skulle bli skönt med en dusch... Väl framme i Tallinn undrade vi hur vi i helvete skulle kunna hitta just vårt lilla hotell i denna förhållandevis änså stora stad. Kimpa fixade nån GPS-tjänst till sin mobil och det tog oss f-n inte mer än 5 minuter förrän vi hittade vårt hotell mitt i Old Town. Vi hade sedan 2 jäkligt trevliga kvällar centralt i Tallinn med god mat etc...
ALLT gick verkligen prickfritt genom hela resan. Grymt kul, bra lopp och arrangemang, en skön liten minisemester. Och så har man bockat av ännu ett Worldlopp... Får se vart vi tar oss nästa år....
/Bäckis & Vino
lördag 14 mars 2009
Slush puppi i Jakuszyce
Beslutet var fattat, självklart skulle tävlingsekorrarna samla in ett Worldlopp till och nu gavs möjligheten i Polen. Rättare sagt i Jakuszyce, loppet kallas Bieg Piastow och är Polens motsvarig till Vasaloppet.
På vägen ner blir det uppenbart att Polen inte har hunnit lika långt i utvecklingen som närliggande länder, Tjeckien inkluderat. Vägarna i södra Polen går inte att köra snabbare än 50-60 på och helt plötsligt är vägen full av stora hål. Vi kom, via omväg i Tjeckien, till slut fram till Szklarska Poręba som är själva byn.
Trots dålig standard på allt annat hade de flesta hus mer än ett antal paraboler
I byn var det vår och töväder. Något oroade över förutsättningarna gav vi oss upp till start/målområdet för att kolla förutsättningarna. Efter att i princip ha vadat över stora vatten och lerpölar kom vi ut till snön som närmast kunde likställas med den gamla klassiska drycken slush puppi (80-tal?). Det fick bli klister i någon kombination.
Starten var ordentligt sponsrad med fula plastbollar
Själva loppet var ganska tufft, vilket var svårt att veta eftersom själva banprofilen inte skvallrade mycket om det (för låg upplösning). Kuperad terräng de första kilometrarna bäddade för blodsmak i mun och den slushpuppi-liknande snön gjorde föret tungt. Det var också oklart hur långt loppet var, så vi var osäkra på när man skulle börja ta ut sig. Det visade sig vara 47,48 eller 49km.
Plastpåsarna med ombyteskläder hade ett liknande arrangemang som Vasaloppet. Man lämnade sina saker skyddade av en stor plastpåse i ett tält som kallades "locker room". Efter loppet gick jag för att hämta min och bege mig till dusharna. Något förvånad insåg jag att det inte fanns några duschar och att det var tänkt att man skulle byta direkt från svettiga skidkläder till vanliga kläder (det enda par jag hade med mig). Lyckades (troligtvis som enda utlänning) tjata till mig en iskall dusch i ett av tävlingsledningens hus. Duschen var kallare än en isvak utan bastu innan.
Arne fick dock vänta till hotellrummet innan han fick tag på en dusch
På vägen ner blir det uppenbart att Polen inte har hunnit lika långt i utvecklingen som närliggande länder, Tjeckien inkluderat. Vägarna i södra Polen går inte att köra snabbare än 50-60 på och helt plötsligt är vägen full av stora hål. Vi kom, via omväg i Tjeckien, till slut fram till Szklarska Poręba som är själva byn.
Trots dålig standard på allt annat hade de flesta hus mer än ett antal paraboler
I byn var det vår och töväder. Något oroade över förutsättningarna gav vi oss upp till start/målområdet för att kolla förutsättningarna. Efter att i princip ha vadat över stora vatten och lerpölar kom vi ut till snön som närmast kunde likställas med den gamla klassiska drycken slush puppi (80-tal?). Det fick bli klister i någon kombination.
Starten var ordentligt sponsrad med fula plastbollar
Själva loppet var ganska tufft, vilket var svårt att veta eftersom själva banprofilen inte skvallrade mycket om det (för låg upplösning). Kuperad terräng de första kilometrarna bäddade för blodsmak i mun och den slushpuppi-liknande snön gjorde föret tungt. Det var också oklart hur långt loppet var, så vi var osäkra på när man skulle börja ta ut sig. Det visade sig vara 47,48 eller 49km.
Plastpåsarna med ombyteskläder hade ett liknande arrangemang som Vasaloppet. Man lämnade sina saker skyddade av en stor plastpåse i ett tält som kallades "locker room". Efter loppet gick jag för att hämta min och bege mig till dusharna. Något förvånad insåg jag att det inte fanns några duschar och att det var tänkt att man skulle byta direkt från svettiga skidkläder till vanliga kläder (det enda par jag hade med mig). Lyckades (troligtvis som enda utlänning) tjata till mig en iskall dusch i ett av tävlingsledningens hus. Duschen var kallare än en isvak utan bastu innan.
Arne fick dock vänta till hotellrummet innan han fick tag på en dusch
KM Skidor
Det var flera veckor sedan KM gick av stapeln, men det kan vara så att många varit hemma och slickat såren när förhoppningarna inte uppfylldes. Förutsättningarna för Stockholmare var som de flesta vet inte det bästa.
Utfallet av den egna vallningen under tidigare seedningslopp var inte det bästa. Därför hade nu vissa maskiner tagits med upp inför KM. Det räckte tyvärr inte för glidet var skitkass, tydligen skulle man ha någon specialslipning (lätt att veta!).
Vallning medelst verktyg.
Ett stort grattis till Bielke som tog hem det första klubbmästerskapet med 11 minuters marginal. Notera den relativt jämna fördelningen mellan medlemmarna. Det är på sin plats att redogöra för toppplaceringarna:
Utfallet av den egna vallningen under tidigare seedningslopp var inte det bästa. Därför hade nu vissa maskiner tagits med upp inför KM. Det räckte tyvärr inte för glidet var skitkass, tydligen skulle man ha någon specialslipning (lätt att veta!).
Vallning medelst verktyg.
Ett stort grattis till Bielke som tog hem det första klubbmästerskapet med 11 minuters marginal. Notera den relativt jämna fördelningen mellan medlemmarna. Det är på sin plats att redogöra för toppplaceringarna:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)